Priser

Det har blivit dyrt i Bangladesh. Sedan vi kom för drygt ett år sedan har priserna i Dhaka stigit med nästan 20% på det mesta.

Värst är det med hyrorna, de har stigit nästan 50% pga allt fler internationella företag och organisation börjar komma och med det stiger priserna. När vi kom förra året, tittade vi kanske på ca 10 lägenheter och hade kunnat tänka oss tre, vi hade att välja på så att säga. De som flyttar hit nu har det betydligt svårare och hyrorna är skyhöga.

Där det tidigare funnits en-familjs hus byggs det nu höghus för fullt och det finns knappast nägra trädgårdar kvar. Ingen reglering såklart, än mindre bygglov och definitivt inte jordbävningssäkert, trots att vissa påstår det.

En liter mjölk kostar nästan 17 kronor och en mycket litet smörpaket 35 kronor, importerat såklart. Söta R kom häromdagen och bad om mer matpengar, och jag hade full förståelse för att hon hade svårt att få ihop veckan. Även grönsaker som odlats i landet har blivit dyrare, det har blivit tuffare för alla.
Utbudet har däremot ökat och varor som inte var att tänka på förra året, står nu på hyllorna. Det kan vara allt inom hygienartiklar till matvaror och även kända märken börjar komma igång. Fortfarande gäller det att köpa vad som finns när det väl står där, det finns inga garantier att hitta varan igen. 

Förra helgen gick en av höstens stora begivenheter av stapeln vilket var en mega fest på Radisson. Vi var alla utklädda och en del uppträdde. Många hade lagt ner ett otroligt arbete på sin utklädsel och jag som egentligen inte tycker om maskerader, hade otroligt roligt. Det var länge sedan jag dansade så mycket.