Middagspresent

Sedan temperaturen började falla i november har det ständiga myggkriget eskalerat både utom- som inomhus. De är fortfarande lika små och svåra att se, men känns desto mer, tyvärr. Jag fick höra att de gömmer sig under sängar, bakom möbler och i alla trånga springor och språng så min nya krigsföring går ut på att spraya med myggift under sängen och släppa ner myggnätet en stund innan jag går och lägger mig. Hittills den bästa strategin. Sedan lär man sig att alltid ha ”Mygga” med sig i handväskan vart jag än går. Så fort mörkret lagt sig, anfaller de i mängder. 

Bangla-myggorna är snabbare än hemma, hörs knappt, har ett helt annat flygmönster och är desto retligare. Däremot varar svedan efter betten inte lika länge, om man nu skall vara positiv. 

Jag gick förbi en byggarbetsplats idag och ser att byggarbetarna bor på själva byggtomten med sin familjer i små skjul. Det är fortfarande kallt, framför allt på nätterna, och jag frågar mig hur de överlever natt efter natt. Det är tack och lov torrt, inget regn på länge nu, men ändå. Även här undrar jag hur myggplågan påverkar de mer eller mindre skyddslösa invånarna. På flera andra byggen ser jag hur det bor folk. Det hänger tvätt på linor mellan cementväggarna på skelettbyggnaderna och det springer folk över allt, dygnet runt. Som vanligt är barnen med. 

Ofta arbetar de på bygget hela dygnet. Inga lastbilar får köra i Dhaka dagtid, utan efter ett visst klockslag kommer den stora invasionen av lastbilar (som stått och väntat längs med vägarna mot staden under dagen) och byggena kan få sitt materiell och maskiner. Det är höga ljud av byggarbetsplats dygnet på de tomter som bebyggs. Runt vårt hus ligger en-familjs hus som ännu inte rivits för att ge plats åt större höghus (det är en tidsfråga) så vi har både sol, tyst på nätterna och öppet kring oss. 

Jag skulle på middag hos chefen igår och bad därför vår söte chaufför köpa en blombukett att ta med. Han fick hundra kronor och instruktioner om att köpa liljor. En mycket, mycket stolt R kommer tillbaka efter en timme med följande pjäs. Oklart hur han fått hem den över huvudtaget och jag hade fullt sjå med att ta med den till middagen. Väl hos värdparet blev det kvällens spektakel och många goda skratt. En fantastisk bukett.