Tonåringar

Huset är fullt av brölande, impulsstyrda och underbara tjejer och killar! Det springs i dörrar, kylskåp och duschen används flitigt dygnet runt. Det är otroligt livat och en tillvaro jag fullkomligt njuter av. Spontaniteten, uttrycken, kroppsspråket och humörsvängningarna - allt i en enda röra.

Det skulle i så fall vara den omvända dygnsrytmen som vissa mycket snart lägger sig till med. Jag orkar inte hålla mig vaken för att vaka över dem, utan går frankt och lägger mig nuförtiden för att väcka dem som är hemma framåt förmiddagen. Bäst är när någon kompis kommer förbi och vill leka och de sover fortfarande, det går mycket lättare då.

De strukturer och ramar som ungdomarna inte fått med sig tills nu, får de lov att lära sig själva på annat sätt. Den hårda vägen. Facit sitter jag ofta med, men det är otroligt ointressant just nu. Men om jag vid tillfälle skulle få låna ett öra känns det som att vinna på lotto.

Det är intressant hur Bangladesh väcker tankar. På middagen igår fick jag så otroligt positiv feedback och spännande kommentarer när vår förestående resa kom på tal. Det verkar vara ett land som berör. Jag fick också förmånen att prata med en tjej på telefon som bott där i flera år och som hade många kloka tankar och erfarenheter från sin tid i Dhaka. Hon (med flera) har tagit upp ankomsten på flygplatsen som något speciellt, som tar all energi och kan visa sig vara den tuffaste upplevelsen i staden. Barnen och jag har pratat om det och våra fantasier har inga gränser. Det känns lite i magen nu.