Rörigt

Vi har tre dagars strejk framför oss denna vecka. Den tredje av sju domar mot krigsförbrytare kom i veckan som gick och mannen fick en dödsdom genom hängning. Detta har utlöst en rad upplopp över allt i hela landet och det politiska läget blir allt skarpare. Det skulle kräva en hel uppsats att förklara det invecklade politiska spel som pågår, men facit är att folk dödas i våldsattacker, man vandaliserar och stoppar upp hela landets utveckling. Priserna kommer att skjuta i höjden på mat och varor eftersom vägarna är blockerade och lastbilarna inte kan leverera grönsaker och ris från landsbygden in till 18-miljoner staden. Våra förhållningsregler från organisationen är att stanna hemma, inte röra oss ute mer än nödvändigt och hålla oss uppdaterade och alerta. Det är ännu ingen risk för vår egen säkerhet och barnens skola är öppen som vanligt, dock måste de ta bussen hem och inte åka runt på rickshaws till varandra som tidigare.
Bilden ovan kommer från nyheterna, som vi följer dygnet runt nu.

Vi har precis vinkat adjö till kära vänner som nu sitter på flyget till Sri Lanka. Igår besökte vi en slumskola som ligger i närheten. Vid detta laget har jag sett flera olika organisationer men skulle nog säga att gårdagens besök gav eftertanke och intryck. Även våra vänner blev berörda och det skulle kännas meningsfullt att på sikt följa dem. Det är en stor slumskola med 2 500 barn i fyra områden från första klass up till 9:e klass. Barnen kommer från slummen och får 2-5 timmar skolgång per dag, beroende på ålder, samt ett mål näringsrik mat och ett glas mjölk om dagen. Går man till skolan får man mat och mjölk, med andra ord.
På sin "fritid" jobbar barnen med att samla avfall, sälja saker, springjobb eller jobbar hemma eftersom familjerna är beroende av varje Taka de kan få in. Den yngsta var 6 år.

Yngste sonen kom hem mycket glad och nöjd efter sin skolresa i Bhutan - det hade varit en otroligt lyckad resa med trekking, snö och fantastiska naturupplevelser. Well done!