Jag lämnade ett ofantligt vackert Sverige.
Aldrig har jag njutit så av naturen, luften, familjen och alla vänner som under de sista månaderna. Det har varit månader fyllda av skratt, kärlek, vänskap, middagar och möten. Det har växlat mellan jobb och sociala aktiviteter, Skåne och Stockholm och nya som gamla ansikten. Jag har sagt det förr och kommer att säga det många gånger igen - jag är en mycket lycklig lottad kvinna och mamma som har de bästa kring mig!
Det var med bultande hjärta som jag landade i Vientiane. Nyfiken såg jag nerifrån planet en otroligt grönska, berg och dalar och enstaka hus här och där. När jag såg Mekongfloden från planet just innan landning, insåg jag att nu är det verklighet - nu är jag här!

När jag sedan presenterades för alla nya kollegor, insåg jag snabbt svårigheten med att uttala och, än mer, komma ihåg allas för- och efternamn eftersom de är oändligt långa och stavas i en obegriplig kombination. Tursamt nog används oftast smeknamn och en av mina nära kolleger heter kort och gott "Saa"! Det primära är nu att få grepp om "Tack" och "Hej" - vilket kommer ta sina veckor att nöta in.

Det är rent och snyggt men enkelt. Överlag är det renare och fräschare än vad jag tidigare är van vid (läs Dhaka), luften är klar och det är inte lika fuktigt. Trafiken är en vindfläkt jämför med tidigare och jag kan gå över allt! Det känns som en enorm förbättring måste jag erkänna.
Det är mycket som är annorlunda i Laos, mestadels positivt men det kommer såklart också nya utmaningar längs med vägen. Det är med tillförsikt jag kommer att ta mig an dem . . .
Härligt med ditt nya äventyr. Ska bli kul och intressant att följa dig i Laos! Kram
SvaraRaderaHej Anski! Bra att hora att de ar sa lugnt dar!! och att du landat val! Vantar pa mer nyheter fram dig och vara planer i December!! Stor kram fram Paris
SvaraRaderaSaknar dig, glad att det är bättre än väntat, stor kram från regnigt Stockholm
SvaraRadera