Köbildning

Det är inte bara Dhakatrafiken som kan vara svår. Även på Istanbul flygplats tar det tid att komma fram, även upp i luften. Jag blev nästan full i skratt när jag tittade ut genom fönstret och såg kön bakom planet. Nu åter i Istanbul och väntar på planet tillbaka till Dhaka - det känns otroligt bra efter två intensiva veckor i Sverige. Det bästa var dagarna med äldsta sonen men också att träffa föräldrar och vänner, även om jag tyvärr inte hann med alla jag ville.

Istanbul's flygplats är tråkig om man inte har VIP-kort till loungen, vilket jag tyvärr inte har. Dessutom kostar Internet hur mycket som helst, vilket borde vara förbjudet på en internationell flygplats i dag. Men det är världsliga problem och nu väntar en annan verklighet i Dhaka. Jag läser och får fortlöpande information om strejker och bråk i Bangladesh, det är framför allt otyget med att kasta bensinbomber in i slumpmässigt valda bilar och att man ger sig på Hinduer som inte är så kul. Skall följa upp med ambassaden och jobbet när jag kommit fram, eftersom jag inte fått några uppdaterings-SMS den sista tiden.

Våren hade kommit till Skåne och jag njöt av luften, solen och trädgårdsarbete. Det blev mycket gjort och jag är nöjd.